Hoppa till huvudinnehåll
Svenska— Välj ett språk
Meny

API-nyckel och miljövariabler

Lektion 5 av 16 Uppdaterad 2 november 2026 Utvecklare
På denna sida
  1. Hämta din Mistral API-nyckel
  2. Tre konfigurationsmetoder
  3. Prioritetsordning
  4. Säkerhet för API-nycklar
  5. Verifiera att nyckeln fungerar
  6. Viktiga punkter

Lektionen uppdaterad 2 november 2026 baserat på API-nycklar och profiler: nyckeln du anger vid installationen sparas i systemets nyckelring (filen ~/.vibe/.env fungerar endast som reservlösning), webbläsarinloggning erbjuds som standard, och /status eller /whoami visar vilken källa som används. Källa: API keys and profiles.

Hämta din Mistral API-nyckel

För att använda Vibe behöver du en Mistral API-nyckel. Denna nyckel autentiserar dina förfrågningar och låter Vibe kommunicera med Mistral-modeller. Utan den installeras och startas verktyget, men ingen generering är möjlig. Du skapar nyckeln i Mistral Console i sex steg:

  1. Gå till console.mistral.ai
  2. Skapa ett konto eller logga in
  3. Navigera till avsnittet API Keys
  4. Klicka på Create new key
  5. Ge den ett beskrivande namn (t.ex. “vibe-cli-dev”)
  6. Kopiera nyckeln omedelbart – den visas inte igen

Den sista punkten är ingen formalitet: nyckeln syns bara en gång. Stänger du fliken för tidigt måste du generera en ny. Nyckeln följer formatet sk-xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx och måste hållas hemlig. Alla som har den kan använda din API-kvot – och därmed förbruka din budget.

Tre konfigurationsmetoder

Vibe accepterar tre sätt att tillhandahålla denna nyckel. Ditt val beror helt på din arbetskontext.

Metod 1: Interaktiv installation

Detta är standardmetoden vid första starten och den enklaste för en personlig arbetsstation. Vibe frågar efter din nyckel direkt och sparar den:

vibe
# → "Please enter your Mistral API key:"
# Klistra in din nyckel, tryck Enter

Nyckeln lagras i din systemnyckelring (macOS Keychain, Windows Credential Manager…). Om ingen nyckelring finns tillgänglig faller systemet tillbaka på filen ~/.vibe/.env, som endast är läsbar för dig. Observera att inloggning via webbläsaren med ditt Mistral-konto vid första starten ofta helt eliminerar behovet av en nyckel. För att se vilken källa Vibe faktiskt använder, skriv /status eller /whoami under en session.

# Om nyckeln finns i .env-filen (ingen nyckelring tillgänglig)
cat ~/.vibe/.env
# MISTRAL_API_KEY=...

Metod 2: Miljövariabel

Så snart du lämnar miljön för en personlig arbetsstation – exempelvis i en CI/CD-pipeline, ett automatiserat skript eller på en delad server – blir en miljövariabel att föredra eftersom den inte skriver något till disk:

export MISTRAL_API_KEY="sk-your-key-here"

För att göra den beständig på din maskin lägger du till denna rad i din skal-konfigurationsfil:

# I ~/.bashrc, ~/.zshrc eller ~/.profile
export MISTRAL_API_KEY="sk-your-key-here"

Miljövariabeln har prioritet framför .env-filen. Detta möjliggör ett mycket praktiskt användningsmönster: tillfälligt byte av nycklar utan permanenta ändringar. Du kan arbeta med din utvecklingsnyckel och sedan prefixa ett enskilt kommando med en annan nyckel för en känslig operation:

# Utvecklingsnyckel
export MISTRAL_API_KEY="sk-dev-xxxx"
vibe "Analyze this code"

# Produktionsnyckel (tillfällig)
MISTRAL_API_KEY="sk-prod-yyyy" vibe "Deploy migrations"

Metod 3: Filen config.toml

Slutligen kan du referera till miljövariabeln i Vibes TOML-konfigurationsfil:

# ~/.vibe/config.toml
api_key_env_var = "MISTRAL_API_KEY"

Observera att denna parameter inte innehåller själva nyckeln, utan endast namnet på variabeln som ska läsas. Denna indirection är meningsfull när du arbetar med flera leverantörer, var och en med sin egen variabel: api_key_env_var talar om för Vibe vilken som ska användas för standardnyckeln.

Prioritetsordning

När flera metoder är konfigurerade samtidigt tillämpar Vibe följande ordning:

  1. Miljövariabel MISTRAL_API_KEY (om definierad i skalet)
  2. .env-fil i ~/.vibe/.env
  3. Systemnyckelring, där installationsguiden lagrar nyckeln

För en anpassad leverantör anger api_key_env_var i config.toml helt enkelt vilken variabel som ska läsas, enligt samma ordning.

Kom ihåg den första punkten ovan: om en förfrågan misslyckas med autentiseringen trots att din .env innehåller en giltig nyckel, kontrollera först om en gammal variabel ligger kvar i ditt skal och överskriver den.

Säkerhet för API-nycklar

Den första regeln är att aldrig committa din nyckel till ett Git-arkiv. Lägg till .env i din .gitignore innan du ens skapar filen. En hemlighet som pushas till ett publikt repo anses vara komprometterad, även om du tar bort commiten senare. Av samma logik ska du inte dela din nyckel i klartext i ett meddelande eller dokument. Om du misstäncker ett läckage, generera om den omedelbart.

Organisatoriskt bör du använda separata nycklar för utveckling och produktion. Om en läcker kan du återkalla den utan att störa den andra. Ställ slutligen in utgiftsgränser i Mistral Console. Detta är det mest effektiva säkerhetsnätet mot ett skript som fastnat i en loop eller en exponerad nyckel: faktureringen stoppas automatiskt.

Verifiera att nyckeln fungerar

Efter konfigurationen, anta ingenting. Testa med en minimal förfrågan:

vibe "Say hello"

Om nyckeln är giltig svarar Vibe normalt. Om den är ogiltig eller har löpt ut får du ett tydligt autentiseringsfel, vilket sparar dig från att behöva jaga orsaken i installationen.

Om du konfigurerar ytterligare leverantörer som OpenRouter behöver var och en sin egen variabel. De två samexisterar utan problem:

export MISTRAL_API_KEY="sk-mistral-xxxx"
export OPENROUTER_API_KEY="sk-or-xxxx"

Vi kommer att gå igenom konfiguration av tredjepartsleverantörer i detalj i den dedikerade lektionen.

Viktiga punkter

  • Hämta din Mistral API-nyckel på console.mistral.ai
  • Tre konfigurationsmetoder: interaktiv installation, miljövariabel, config.toml
  • Miljövariabeln har prioritet framför .env-filen
  • Committa aldrig din nyckel till Git
  • Ställ in utgiftsgränser i Mistral Console